Jag tänkte egentligen inte alls skriva om det här, men nu blev det så. Jag blev liksom lite ofukoserad. När jag såg att det nu finns en ALLA KROSSADE HJÄRTANS DAG! Jag menar, HALLÅ?! Hur emo får det bli? 
Det kommer ju bli en fruktansvärd dag! Tänk att förstöra alla andras dag, alla dem som faktiskt har hela och glada hjärtan. 

Och vad är det engentligen till för? Att alla ska sitta hemma och gråta över sitt krossade hjärta? Sånt gör man ju när man får hjärtat krossat, när det fortfarande känns. Inte på någon allakrossadehjärtansfuckingdag. Ska man liksom bara gråta för att den dagen?

Fast, tänk vad skönt, om man kunde samla alla känslor, och sen bara känna dem och vara sådär genomsinnligt deprimerad på den dagen, och sen skullle det vara över! Istället för att känna lite av alla känslor hela tiden. Det skulle ju faktiskt kunna vara lite praktiskt. 

Men så funkar det ju inte. Så därför är dagen helt onödig! Enligt mig. 

Mitt perspektiv: Alla hjärtans dag. Underbar dag, med fint budskap, trallallallal. Livet är strålande. Plötsligt. Alla hjärtans dag fiende dyker upp! Alla krossade hjärtans dag! Alla krossade hjärtans dag vill bekämpa Alla hjärtans dag. Och det är väl ganska dumt? När Alla hjärtans dag är sådär fint och magiskt.