Hade ju faktiskt varit ännu finare om jag skrivit ut det andra mönstret från början.

Jamen, lysande.

Hittar världens finaste Coffee Date Dress och skriver ut mönstret. Sen börjar jag den lååånga processen med att klippa ut mönstret och tejpa ihop det. Sen ser jag att det är i storlek 32. Sen frågar jag mamma hur man förstorar ett mönster. Sen går jag och letar på burdastyle.com efter en instruktion i hur man förstorar mönster eftersom mamma inte var så himla användbar. Sen hittar jag ett annat mönster till samma klänning. Och gissa i vilken storlek? 36-44 visserligen, men storlek 40 var iallafall också UTSKRIVEN. Lyckan. Sen frustrationen. (Och jag har redan frustrerat lite över att jag tydligen är storlek 40! Vad är det för trams? Det heter 36!) 

Nu måste jag skriva ut och klippa och tejpa EN GÅNG TILL.


Ibland blir det bara så jobbigt.
Suck.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback




RSS 2.0